Almedalen 2021: Omställningen för vägtransporter – hur ser den ut och vad innebär den?
Transporter bidrar med omkring fem procent av EU:s BNP och sysselsätter mer än tio miljoner i Europa. Men transporter kommer till ett högt pris för samhället, då de står för en fjärdedel av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. Vätgas tillsammans med batterier, pekas ut som innovativa tekniker för att nå EU:s ambitiösa klimatmål. Ny teknik som kan skapa miljontals arbetstillfällen inom transportsektorn. Allt fler fordonstillverkare satsar på vätgasfordon främst för långa transporter, politiken vill stötta utvecklingen och forskningen pekar på potentialen med samverkan mellan de olika sektorerna.
Intresset kring vätgas har ökat lavinartat det senaste året och det finns stora förhoppningar på att den kan bidra till kraftigt reducerade koldioxidutsläpp. När vätgasen produceras av förnybar energi har den stor potential att bidra till ett hållbart samhälle. Inom transportersektorn kan elektrifiering med vätgas och bränslecellsteknologi underlätta övergången från fossila bränslen till fossilfria drivmedel. Men det är bråttom, redan 2030 har EU som mål att det ska rulla 30 miljoner fordon med nollutsläpp på vägarna och flera fordonstillverkare har insett att fossilfritt är vägen framåt. Bland annat aviserade Volvo i våras att de tillsammans med Daimler bildar företaget Cellcentric, för utveckling och tillverkning av bränslecellsteknik. Under Almedalsveckan samlades deltagare från politiken, akademien, fordonsindustrin samt kommunen för att diskutera hur vi ställer om våra transporter*.
– EU jobbar starkt med att reducera emissionerna och inom paketet den ”gröna given” eller ”Green deal”, kommer ett antal direktiv att reglera emissioner från transporter. Direktiven för ”alternativa drivmedel” och ”Clean vehicle directive,” är några av de direktiv som kommer att ha stor påverkan på vår transportsektor och bli en stark drivkraft mot nollemissionstransporter. I Sverige driver vi, tillsammans med våra partners Statkraft, Everfuel, Toyoya och Hyundai, ett EU-projekt, National Hydrogen Corridor. Projektet syftar på att möjliggöra en vätgasinfrastruktur för att knyta ihop Stockholm, Köpenhamn och Oslo. säger Björn Aronsson verksamhetsledare på Vätgas Sverige.
Under seminariet berättar EU-kommissionären Adina-Ioana Vălean att de redan 2025 siktar på 500 vätgasstationer längs s.k ”Ten-T Core Network** och 1000 vätgasmackar vid 2030.
– Volvo har redan idag ett brett utbud av elektriska lastbilar och dessa utgör grunden för vätgaslastbilar. En vätgaslastbil är också en ellastbil, med elen tillverkas medan man kör. För kortare transporter är batterielektriska lastbilar idealiska. För regionala och urbana transporter ser vi att det kan finnas både vätgas- och elektriska fordon, beroende på bland annat infrastruktur och vad priset på energi är. Men ska man köra flexibelt till olika destinationer och på olika dagar och väldigt långt, så är vätgaslastbilen bäst lämpad, säger Reine Alemar, Director Transport development på Volvo Trucks
– Vätgasen har en fantastisk potential inom så många områden och vi får inte låta politiken vara det som bromsar framöver. Vi måste rensa i regelverket och vara med och stötta i utvecklingen, så vi får nytta av alla vätgasens fördelar. Vi har sett till att det blir en vätgasstrategi och att Energimyndigheten nu får möjlighet att sätta det här på plats, för att vi sen kan ta den vidare och fatta beslut i Sveriges riksdag. Vi gör inte det här bara för klimatets skull utan även för folkhälsans skull. Med fler bilar som går på vätgas och el minskas luftföroreningarna, säger Rickard Nordin, riksdagsledamot Centerpartiet.
Jonas Johansson utvecklingschef på Mariestads kommun pekar på att samtidigt som samhället ställer om för ett bättre klimat, så finns det samtidigt affärsmöjligheter. Därför har Mariestads kommun skapat plattformen ElectriVillage, där både lokala företag och de som är intresserade av att etablera sig i kommunen får möjlighet att skapa affärsmöjligheter. I ElectriVillage finns ett systemtänk kring hur de olika delarna hänger ihop, inte minst inom transportsektorn.
Filip Johnsson, professor på Chalmers tekniska högskola, menar att man inte kan utesluta något bränsle idag. Det som är viktigt att göra nu, är titta på de system som är möjliga, där vi har mycket sektorsamverkan.
– I tidigare forskning tittade man på de olika sektorerna var för sig, men nu ser vi möjligheter med kopplingar mellan de olika sektorerna. Hur man kan hitta synergier mellan byggnads-, industri-, jordbruk- och energisektorn. Detta är väldigt spännande och har stor potential och det är inom detta område vi ska titta på framåt, säger Filip Johnsson.
– Vi ser från politikens sida att det måste finnas en mångfald av till exempel bränsletyper. Vi måste från politikens sida, underlätta för etableringar, men det krävs också incitament och tydliga spelregler. Jag kan förstå att man har saknat detta, men det är även kunskapsinhämtning som krävs från politikens sida, säger Emmyly Bönfors, kommunalråd Centerpartiet.
För mer information kontakta:
Björn Aronssson, verksamhetsledare Vätgas Sverige, bjorn.aronsson@vatgas.se
*Seminariet som refereras till i texten heter ”Omställningen för vägtransporter – hur ser den ut och vad innebär den ” och kan ses i efterhand på Almedalsveckan Play event ID 62019: https://almedalsveckanplay.info/62019
**Ten-T Network (Trans European Transport Network) är en policy inom EU som syftar till att utveckla ett europeiskt nätverk av järnvägslinjer, vägar, vattenvägar, rutter för sjöfart, flygplatser och järnvägsstationer.
I seminariet den 7 juli i digitala Almedalen kl 13:00 medverkade:
Reine Alemar, director transport development, Volvo Trucks, reine.alemar@volvo.com
Björn Aronsson, verksamhetsledare Vätgas Sverige, bjorn.aronsson@vatgas.se
Adina Vălean, EU-kommissionen
Rickard Nordin, riksdagsledamot Centerpartiet, rickard.nordin@riksdagen.se
Filip Johnsson, professor i energiteknik, Chalmers tekniska högskola, mailto:filip.johnsson@chalmers.se
Emmyly Bönfors, kommunalråd, Centerpartiet, emmyly.bonfors@stadshuset.goteborg.se
Jonas Johansson, utvecklingschef, Mariestads kommun, jonas.johansson@mariestad.se
