Fakta
Tyskland satsar
Tyskland är det land i Europa som satsar mest på utbyggnaden av en marknad och en infrastruktur för vätgas och bränsleceller. Exempel på detta ser vi i de kraftfulla investeringar som görs av näringslivet tillsammans med det offentliga för att bygga upp ett nät av tanksatationer vätgas så att de elbilar med bränsleceller som bilindustrin har utlovat till 2015 ska kunna sättas i användning.
Här beskrivs den tyska modellen i presentationer från Daimler och NOW - Nationale Organisation Wasserstoff- und Brennstoffzellen- technologie.
Vätgas som fordonsbränsle
När det talas om vätgas som energibärare är det ofta som transportbränsle. De flesta stora biltillverkare ägnar mycket resurser åt att ta fram elbilar med bränsleceller som kan serieproduceras på ett ekonomiskt sätt. Det finns även vätgasdrivna fordon som har förbränningsmotor i stället för bränsleceller. Utsläppen från en bränslecell tillsammans med vätgas är rent vatten.
Det ger stora miljöfördelar förutsatt att stegen före användarledet inte medför en stor miljöbelastning. En bränslecell är ungefär dubbelt så energieffektiv som en förbränningsmotor om den används i en vanlig bil. Det innebär att med samma mängd energi blir körsträckan med en bränslecellsbil omkring dubbelt så lång som den blir med förbränningsmotor.
Men batterier då?
Moderna batterier har ännu mindre energiförluster än bränsleceller. Dessa tar dock tid att ladda och väger relativt mycket. Att kombinera batterier och bränsleceller kan därför vara fördelaktigt inom flera områden, inte minst fordon. Exempelvis kan räckvidden för en elbil i familjebilstorlek nå upp till 50–60 mil utsläppsfri körning genom att bränslecellerna laddar batteriet samtidigt som bilen används. De flesta av de stora biltillverkarna arbetar nu med att ta fram elbilar med bränsleceller i mindre serier, istället för endast enstaka prototyper, som tidigare.
2015 kommer bilarna
Daimler, Ford, GM/Opel, Honda, Hyundai, Kia, Renault, Nissan och Toyota meddelade i ett gemensamt uttalande den 9 september 2009 att flera hundratusen elbilar med bränsleceller kommer att produceras från och med 2015. Att bilindustrin nu undertecknat ett Letter of Understanding är en mycket tydlig markering att marknadsintroduktionen av elbilar med bränsleceller ligger i en nära framtid och förberedelser inför detta måste accelerera. Läs pressmeddelandet från Daimler. Att det är år 2015 som bilproducenterna sett som den tidpunkt då de är mogna att släppa ut större antal fordon på vägarna är egentligen inget nytt. Redan i september 2006 gick BMW, Daimler, GM, Ford och VW ut tillsammans med MAN och några större energibolag i ett "position paper" som föklarade att de siktar på marknadsintroduktion 2015.
Biohytan är biogas med en inblandning av vätgas (8–30 volymprocent). Den kan användas i alla gasfordon med förbättrad körbarhet och minskade utsläpp som resultat.
Hjälpkraft ombord på fordon - APUEn växande nisch inom transportområdet är att använda bränsleceller som APU (Auxiliary Power Unit). Denna typ av hjälpkraftaggregat används eftersom det krävs stora mängder energi för att driva kyl och fläktsystem och andra anläggningar som finns ombord på lastbilar. I dag sker det med dieselaggregat eller genom att lastbilen går på tomgång, något som medför både föroreningar och störande ljud. Även inom flygbranschen och för stora motorbåtar undersöks möjligheterna att använda vätgas som hjälpkraft. Det svenska företaget PowerCell har specialiserat sig på den här tekniken och är efter många års forskning och utveckling av produkten redo att lansera sina bränsleceller på marknaden.
 |
| Bränslecell från PowerCell |
McKinseyanalys bekräftar
2010 släpptes en rapport, sammanställd av McKinsey & Company, om vilka roller olika typer av drivlinor kommer att spela för att sänka CO2 utsläppen till 2050. Uppdragsgivarna var 30 beställare varav två EU-myndigheter, en NGO (European Climate Foundation) och 27 privata företag inom bland annat bilindustrin, olje- och gasbolag samt teknikleverantörer.
Den slutsats McKinsey drar i sin analys bekräftar det som många redan har konstaterat, det räcker inte med en typ av fordon för att täcka persontrafikens krav på prestanda, räckvidd och kraftigt minskad klimatpåverkan. Vi kommer att se en portfolio av elektrifierade fordonstyper som fyller olika behov och bland dessa fordon spelar den vätgasdrivna bränslecellsbilen en avgörande roll i segmentet medelstora familjebilar med en lång körsträcka.
Analysen konstaterar vidare att bränslecellstekniken är tekniskt mogen och att kostnaden för uppbyggnaden av en infrastruktur inte är så hög som det ofta antas. Ladda ner analysen som PDF.
SHHP
Svenska, norska och danska aktörer samarbetar i Scandinavian Hydrogen Highway Partnership, SHHP, för att Skandinavien ska bli en tidig region i Europa där vätgas finns tillgängligt som transportbränsle. Planer finns för en "vätgasväg" längs svenska västkusten. Vätgas Sverige ingår i SHHP och samordnar de svenska parterna samt driver partnerskapets gemensamma frågor, som till exempel tillstånd, upphandling av fordon, att hitta tidiga användare, erfarenhetsutbyte samt finansiering. Förutom att det är effektivt att driva dessa gemensamma intressen tillsammans, stärker det också regionens attraktionskraft som demonstrationsområde.
