Logotyp Vätgas Sverige

Vätgas i stationära tillämpningar

Bookmark and Share PDFSkriv utSkicka sidan

Vätgas och bränsleceller kan ge värme och el till byggnader. För att minska sårbarheten i telenätet, i samband med stormar eller andra störningar, kan den här tekniken användas i reservkraftsystem till basstationer och telefonväxlar. Jämfört med dagens lösningar ger det ett mer miljövänligt system än med dieselaggregat, och ett robustare system med längre backup-tid jämfört med batterier.

Telekombranschen behöver reservkraftssystem som fungerar stabilt, med minsta möjliga risk för avbrott. TeliaSonera är ett av flera företag som utforskar möjligheterna med att använda vätgas och bränsleceller som back-up i sina telestationer. De började med detta 2005 och hade vid årsskiftet 2009-2010 sju olika bränsleceller på test. Projektet var först tänkt att sluta 2008, men är förlängt till 2010. Avsikten är att få praktiska erfarenheter av tekniken och dess begränsningar och möjligheter. Av särskilt intresse är de totala kostnaderna för systemen och hur lång tid de kan fungera. Systemen som testas idag är dimensionerade att fungera oavbrutet i mellan tolv timmar och åtta dagar vid strömavbrott. Tekniken används både i det fasta och det mobila nätet och aktiveras automatiskt vid strömavbrott.

Bränslecellerna kommer från olika leverantörer. De vätgasdrivna ägs av TeliaSonera och kommer från Cellkraft, ReliOn, Dantherm, PlugPower och Electro Power Systems. IdaTech har levererat två bränsleceller som går på metanol, vilka ägs av Försvarets materialverk.

Enligt Dag Lundén, miljöchef på TeliaSonera är några av fördelarna snabb uppstart, stabilitet och mindre miljöpåverkan. Men det finns också saker som behöver bli bättre, som vätgasförsörjningen och anpassningen till den teknik som bränslecellen ska fungera tillsammans med. Det sistnämnda problemet blir dock allt mindre i takt med produkttuvecklingen. Telia Sonera redan idag valt att av rent kommersiella skäl installera bränsleceller som reservkraft på några platser, så man kan faktiskt hävda att bränslecellen som reservkraft är kommersiellt gångbar nu. Detta gäller dock främst för installationer där man kan motivera den högre investeringskostnaden med bränslecellens fördelar det vill säga inget buller, inga miljöfarliga gaser etcetera, enligt Dag Lundén.

Runt om i världen pågår det tester i olika skalor av både stand alone-system och andra system där vätgas används till byggnader, exempelvis som komfortaggregat. I Hydrogen Community Lolland i Danmark finns ambitioner om att bygga ett fullskaligt demonstrationsprojekt där vätgas produceras lokalt med hjälp av elektrolys och tillsammans med bränsleceller i bostadshus.

 

Sida 1 av 2

Stand alone system

Vätgas och bränsleceller kan användas i så kallade stand alone-system för de samhällen som helt saknar anslutning till ett elnät och dit det är kostsamt att dra nätet. 40 procent av världens befolkning bor på sådana platser, så behovet är enormt. Stand-alone energisystem är inte beroende av elnätet eller något annat energinät för att producera el. Energin kan komma från sol eller vind och lagras och användas lokalt. Fördelarna med vätgas i det sammanhanget är att det är tillförlitligt och att det, i kombination med en förnybar energikälla, inte har några utsläpp från driften.

På ön Utsira, på Norges västkust, finns sedan 2004 ett sådant system för energiförsörjning med vindkraft och bränsleceller. Tio hushåll på ön har sedan dess en säker strömtillförsel till sina hus, utan att varaberoende av fastlandet. Det traditionella sättet att få el och värme på ställen liknande Utsira är att ha en dieselgenerator.

 

Stand alone energisystem