Regeringens förslag om att införa miljözoner har väckt starka reaktioner och kommuner kan nu införa tre olika zoner med start från den 1 januari 2020. Många är positiva till att införa dieselförbud i svenska storstäder. Men luftkvalitetsproblem finns på många orter och det kostar människoliv.

I Sverige dör 3000 människor årligen i förtid på grund av utsläpp, för Europa totalt ligger siffran på cirka 40000 människor. London byter ut bussar och polisbilar till bränslecellsfordon, i Norge arbetas nu för emissionsfria byggarbetsplatser. Under Arena för vätgas och bränsleceller på Glassmagasinet i Visby sätts luppen på vad som sker i Sverige och vartåt pekar utvecklingen, bortom fossilfritt. Hur kan man som kommun gå före och värna såväl människoliv som säker bränsle-och elförsörjning för fordon och fastigheter?

Anders Roth, Ansvarig Hållbar mobilitet, IVL Svenska Miljöinstitutet berättar att Sverige var först i världen med miljözoner för tunga fordon. Två skäl att införa miljözoner även för personbilar är att få bättre luft och driva teknikutveckling.

– En möjlig lösning skulle kunna vara att införa miljözoner de dagar vi har dålig luft. Det skulle innebära färre inskränkningar för privatpersoner men man får bättre luftkvalitet, säger Anders Roth.

Jan Valeskog, Statsbyggnadsborgarråd (s) Stockholms stad, menar att de åtgärder som sätts in ska stå i proportion till dess kostnader och hänvisar till en utredning som nu är på remiss.

– Enligt utredningen försvinner 90% av utsläppen från tunga fordon till 2021, vilket innebär att 40% av de totala utsläppen från transportsektorn försvinner från Stockholms innerstad. Om man klarar miljömålen men ända förbjuder 300 000 fordon till en kostnad av 10 miljarder – är det rimligt?

Karin Ernlund, Gruppledare Centerpartiet, Stockholms stad, tycker det är rimligt att människor får betala när man släpper ut.

– Det ska vara lönsamt att välja ett fordon som är bra för miljön. I grund och botten handlar frågan om vilken typ av stad vi vill ha. Vill vi ha en stad där vi inte drabbas av lungsjukdomar eller dör i förtid till följd av emissioner? Det handlar inte i första hand om förbud utan om rätten att andas ren luft. Jag hade hellre önskat att vi lade på en partikelskatt på trängselskatten, det tror jag skulle vara mer effektivt och legitimt. Men nu har vi fått ett verktyg och då är jag beredd att använda det, säger Karin Ernlund.

Men det är inte bara innerstäderna i Stockholm, Göteborg och Malmö som skulle ha nytta av zoner. Mikael Lindblad, Affärsutvecklare, Oazer, förde in ett perspektiv från städer utanför storstadsregionerna.

– Umeå som är Sveriges elfte största stad har också problem. Vi ser att det här behövs för att förbättra luftkvaliteten, men också för att minska buller. Det är synd om de privatpersoner som drabbas, men vi måste få fart på utvecklingen till emissionsfritt. Om vi tittar på Tyskland och Kalifornien så händer det grejer, men det händer inte här. Vi måste få det att hända, säger Mikael Lindblad.