DEBATT  Vi måste sätta upp konkreta mål för hur de svenska transporternas miljöpåverkan ska minska. Annars kommer vi att tappa i konkurrenskraft när klimatkraven skärps. Det skriver Björn Aronsson och sex andra branschföreträdare.

Publicerad i Upsala Nya Tidning 2016-11-19:

I fredags, den 18 november, rapporterade Sverige till EU hur vi ska införa infrastrukturdirektivet för alternativa drivmedel. Regeringens hållning har hittills varit passiv och avvaktande, med risk att andra länder går före och gör mer – och att svensk konkurrenskraft drabbas.

Sverige har ett av världens grönaste elnät, världens högsta andel biogas i fordonsgasen, ett av världens första projekt med vätgastaxi, världens första publika väg för el-lastbilar, världsledande satsning på biodiesel, etanol och biobensin från skogens och jordbrukets restprodukter…

Sammantaget är svenska företag världsbäst på utveckling av fordon och drivmedel med låg miljö- och klimatpåverkan, med en mångmiljardsatsning på den spetskompetens som krävs för att verka på en internationell och konkurrensutsatt marknad. Låt oss utnyttja den!

Sveriges regering bör gentemot EU utnyttja den trovärdighet och förhandlingstyngd som det ger att så tydligt vara föregångare i en omställning alla ska göra. Regeringen bör också bädda för fortsatta och stärkta exportframgångar, så att vi inte tappar i konkurrenskraft just när marknaden utvecklas och klimatkraven skärps. En lång rad av regeringens ministrar skulle vara vinnare i en sådan omställning:

Infrastrukturminister Anna Johansson har nyligen uttalat att de förnybara drivmedlens konkurrenskraft behöver stärkas – infrastrukturdirektivet är ett utmärkt tillfälle att se till att det sker.

Klimatminister Isabella Lövin har med detta direktiv ett utmärkt tillfälle att ta ledarskap i klimatfrågan just när EU så tydligt saknar ledning, medan miljömister Karolina Skog kan uppnå förbättrad luftkvalitet i våra städer.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson bör se mycket positivt på de många jobb som skapas i Sverige när vi producerar egna förnybara drivmedel istället för att importera fossila.

Finansminister Magdalena Andersson kan glädjas åt ökade skatteintäkter av arbetstillfällen i Sverige, handelsminister Ann Linde får en bättre handelsbalans och näringsminister Mikael Damberg förbättrade möjligheter för näringslivet i den snabbast växande gröna sektorn.

Lantbruksminister Sven-Erik Bucht får fossilfri gödsel, en förädlad jordbruksportfölj och större avsättning för skogsråvaror, medan försvarsminister Peter Hultqvist, som är oroad över en ökad rysk aggressivitet, får ett minskat beroende av rysk olja, som idag står för över 40 procent av vår samlade användning.
Energiminister Ibrahim Baylan får viktig draghjälp i att uppnå en fossiloberoende fordonsflotta med 70 procent minskad klimatpåverkan, såsom sju partier enats om.

Detta kräver att Sverige markerar ledarskap i frågan – alla EU:s 28 medlemsstater har fått samma inlämningsuppgift och vi är oroliga att Sveriges plan inte kommer att tillhöra de mer ambitiösa och konkreta.

Vi bedömer att den svenska planen måste visa hur vi ska minska transportsektorns klimatpåverkan med 70 procent till 2030, infrastrukturens och de förnybara drivmedlens roll i detta, och hur målet blir en samlande kraft för hela Sverige. Med en sådan ambitiös plan, har vi en god grund för lönsamt ledarskap i omställningen!

Björn Aronsson
Vätgas Sverige

Maria Malmkvist
Energigas Sverige

Stefan Peterson
AGA Gas AB

Anna Grauers
E.ON Sverige

Johan Zettergren
Swedegas

Anders Johansson
Westport

Mattias Goldmann
Fores och 2030-sekretariatet

Foto: News Øresund – Johan Wessman © News Øresund(CC BY 3.0)